 |
| Golvläggning. De kilsågade plankorna varierar i form och bredd. |
 |
| Kutterspån fungerar som isolering även idag. |
En febril jakt efter kutterspån till isolering har nått
resultat. Att hitta traditionella byggnadsmaterial är beroende av en kulturell ekologi - snickerier och hyvlerier blir allt färre och inte alla förstår att förvara spånen torra.
Den urpsprungliga Leader-projektfinansieringen är slut. Som tur har
vi blivit beviljade tilläggsfinansiering av Föreningen Konstsamfundet, vilket
möjliggör en fortsättning av arbetet inomhus till vintern. Vi tackar
Konstsamfundet för hjälpen och jobbar på!
Då vi har fått isolering är det dags att lägga golven på
plats. Golvbräderna varierar från rum till rum. Köksgolvet, vilket som bäst
håller på att spikas, är utav tvivel det äldsta. Plankorna är verkligt grova, tjocka och kilsågade, alltså bredare i ena ändan, efter trästammens form.
Här är det extra viktigt att plankorna är numrerade så man får tillbaka dem i
rätt ordning, de har i tiderna passats ihop med möda och vi vill förstås ta
vara på det arbetet och helheten. Plankorna är lagda i riktining längs husets
längd, med en fris av kringgående bräder runt. Dessa är till för att lätt kunna
fylla på isolering längs husets ytterväggar - egentligen en kvarleva från mullbänkskonstruktionen,
som inte använts i Falla. Undertill har plankorna formats individuellt med yxa,
för att passa mot golvbärarna.
 |
| Handhuggna och kilsågade golvplankor. |
En del av den yttre panelen innehåller också en speciell
detalj, som påträffas speciellt mycket i Hitis-Rosalatrakten. En längsgående
fåra har hyvlats in i vardera kant av panelen. Fårorna hjälper leda bort vatten
från fasaden och förlänger offerskiktets (alltså ytpanelens) livslängd. Själva
fårorna blir täckta av locklisterna eller ribborna och syns inte utanpå.
 |
| Hyvlade fåror i ytterpanelen. |
De yngre materialen från sekelskiftet 1900 och senare, är
hyvlade i standardform. Här kan en del lätt ersättas av en annan.
Pärlspontspaneler och tunnare golvbräder med spont (120-140mm är vanliga
bredder) är karakteristiska för det tidiga 1900-talet.
 |
| Pärlspontspanel från tidigt 1900-tal är lättare att passa in. |
