Flytten i full fart

8.8.2012: Grunden till Falla grävs. Här syns även byggnadens blivande läge framför Vreta skola, mitt på Sagalundområdet.

Det är augusti och en stor del av Falla har redan flyttats till Sagalund. Först kom interiören: paneler, lister och andra inredningsdetaljer. Sedan var det tur för dörrar och fönster med karmar. Före sommarlovet flyttades takteglena och den yttre brädfodringen. I går har takstolarna anlänt. Snart blir det dags att börja plocka ner själva timmerstommen.

Grunden grävs.

Samtidigt har arbetet med grunden påbörjats på Sagalund. Ett effektivt arbete – grop och grus har tillkommit på några dagar. Grunden hör till de få platser där någon form av ”förbättring” till originalkonstruktionen kommer att göras: på grusbädden gjuter vi in en betongplint som förblir osynlig, men ger stadigare och jämnare grund åt huset. Ovanpå plinten blir det en traditionell ventilerad stensockel. På sin nuvarande plats har både skorstensstockarna och grunden på Falla sjunkit redigt – åt olika håll dessutom.

Lagring sker i tillfälliga skydd kring byggplatsen.

Bland de första lassen till Sagalund kom dörrar och fönsterkarmar

Lagringen och bevarandet av byggnadsdelarna på plats måste planeras enligt den ordning i vilken de byggs. De delar som rivs först, kommer att komma upp till sist, och tvärtom: det som plockas ner till sist, alltså understa stockvarven, ska omedelbart upp igen. Alltså har vi sett till att de delar som rivits och anlänt först har lagrats längst bort från byggplatsen, medan utrymmena närmast byggplatsen lämnas tomma för stockarna. De delar som ”stått torrt”, d.v.s. interiören, har lagrats under tak, på Vreta skolas vind, uppdelat i rumsordning. Lika viktigt är det att hålla de olika stocklagren och olika väggarnas brädfodring isär för att hitta rätt då det är dags att lägga dem på plats igen. Åke Stenman, vår ”flyttmästare”, har valt att märka stockarna på ändorna, så att det går snabbare att hitta rätt stock då de står staplade på hög.

Inne i huset pågår ännu rivning av de sista ugnarna. Det är ett noggrant arbete, eftersom vi vill dokumentera hur rökkakanalerna inne i ugnarna går för att sedan kunna återuppföra dem på samma vis. Extra viktigt är det att noggrant dokumentera ytdekorationerna på den vackra rappade ugnen i salen. Kakelugnar och plåtugnar är lättare att bygga om eftersom skalet kan flyttas och ”kläs på” på nytt, men salsugnens rappningsyta med sina klassicistiska reliefer måste helt omskapas från noll. 

Byggnadskonservator Sari Perälä i stånd med att riva och dokumentera köksspisen.

 

 

Kökshärdens anatomi ungefär halvvägs ner. Den stora rökkanalen i mitten kommer från bakugnen, de två sidokanalerna löper snett och hjälper ugnen lagra värme.

Salsugnens yta måste rekonstueras, eftersom det inte är en "riktig" kakelugn.