Pappersarbete

Många vet att Leader-projekt som Falla ofta omfattar en hel del pappersarbete. På Falla utförs för tillfället också lite sällsyntare former av pappersarbete, nämligen spännpappsspänning. För interiörarbetet har vi anlitat byggnadskonservatorerna Sari Perälä och Johanna Lehtola. Båda är utexaminerade från den numera nedlagda byggnadskonservatorsutbildningen i Seinäjoki.

Sari Perälä och Johanna Lehtola i arbete.

I köket kommer nedre hälften av väggen att täckas av bröstpanel.

Väggar och tak kläs med spännpapp – i de rum som hade spännpapp, alltså. Som tur är så går det fortfarande att få spännpapp och allt flere har insett att det ger den rätta väggytan i ett historiskt hus, där väggarna inte är spikraka. Spännpapp är ett material som tillåter en viss mängd ojämnheter i väggarna, den ”andas”, alltså tillåter fuktvandring, och minskar inte på rummets ytareal, eftersom den kommer direkt fast i väggen.

Idén med spännpapp är att den fuktas dagen innan den fästs. Spännpappen spikas sedan fast i väggen med små nubbar. Pappkanterna klistras ihop. Då pappen sedan torkar, spänner den sig till en rak och vacker yta, som samtidigt är en bra grund för tapet.

Har man kvar gamla väggytor med massor med tapetlager och spännpapp underst, bör de absolut inte rivas bort. De är en del av husets historia och en bra väggbeklädnad som är värd att bevara.

I salen på Falla fästs ingen spännpapp. Salen kommer att tapeteras om enligt det äldsta skiktet, där tapeten klistrats direkt fast i väggstockarna och vi kommer att göra om det med samma teknik. Salstaket däremot bekläs med spännpapp och där kommer snart extra intressant arbete att äga rum då interiörkonservator Tanja Lindfors nästa vecka börjar rekonstruera den fantastiska takmålningen som vi fann fragment av på vinden. Den ursprungliga takmålningen har antagligen utförts på 1880- eller 1890-talet.

Arbetet med såväl takmålningen som spännpappen kommer att demonstreras för publiken på Sagalund lever lördagen 28.6.