Inredningen i Fallas stugkök
framskrider med god fart. Den traditionella uppdelningen i arbets-
och boendesida har behållits, och på våren fick arbetssidan ett
"nytt" möblemang, skåp som målades i samma ljusgröna
nyans som väggpanelen.
1930-tals stugkök förnyades ofta med
köksskåp, öppna hyllor byttes ut mot dörrförsedda skåp ovanför
arbetsbänken. Man ville gömma undan skålar och fat bakom dörrarna.
I de undre skåpen fanns utrymme för slaskämbar och en stång att
hänga kökstrasorna på. Ovanför dörrarna lämnades en öppning
för ventilering. Det rekommenderades att köksskåpen målades i
samma färg som väggarna, så att man fick ett lugnt och luftigt
intryck. Stugan var förr i tiden husets
vardagsrum: hela familjelivet koncentrerades till köket. Barnen
lekte på stugans golv medan husmor skötte sina vardagssysslor, och
gästerna trakterades vid stugans bord. Av den anledningen fäste man
speciell uppmärksamhet vid trivseln i stugan. I funktionalismens
anda underströks det praktiska i kökets funktioner, och man ville
minska på mängden steg husmor tog. I en bondstuga var det ofta
flere som lagade maten, då behövde man även mer golvutrymme. En
diskbänk av metall var en nymodighet, som sparade bordsyta, men som
inte alla hade råd med. Ett uthällningsfat vid bordskanten
underlättade vattenhanteringen.
Vägghylla för te- och kaffeburkar
Paradhandduken, som gömde de smutsiga
handdukarna, var populär på 1930-talet. Det fanns en mängd
modeller i tidningar och modellark att kopiera. Det var också
vanligt att flickorna sydde paradhanddukar för vardagsbruk på
folkskolans handarbetstimmar. Detta var en tid av hygientänkande,
och det rekommenderades att var och en i familjen skulle ha en egen
handduk. Under depressionen användes överblivna garnstumpar, och
paradhanddukarna kunde därför bli mycket brokiga till färgen.
Kimitoön började systematiskt
elektrifieras på 1930-talet, då även Falla hade el indraget. Som
taklampor i köket valdes hisslampor med porslinshjul och
glasskärmar. Hisslampan var en lite mer avancerad version av
skomakarlampan. Skomakarlampan var den första egentliga
inomhusarmaturen först i alla rum, senare standardarmatur speciellt
i kök. Den tvåledade, tvinnade, textilspunna sladden är av samma
typ som de första elsladdarna i inomhusbruk.
Det har redan samlats ett flertal
grupper i Fallas kök, bland annat för att baka bröd och kärna
smör. Kårkulla-gruppen har testad bakugnen och här kan man se
Sagalundklubbens barn som lär sig göra piråger med kavlarna i
högsta hugg. Man lärde sig denna konst av de evakuerade karelarna.